Mjölkfrämjandets uppgift är att sakligt och välunder- byggt informera om kost, hälsa och om mjölkens och mjölkprodukternas roll i den svenska kosten. Mjölk- främjandet vill medverka till att skapa en helhetssyn på mat och hälsa.
Hem    > Aktuellt  > Nyheter om mat och hälsa  > Artiklar  > Hårdost naturligt fri från laktos
Nu är det bevisat

Hårdost naturligt fri från laktos

Ulla-Kerstin Nilsson Blom (juni 2010)

Nu råder det inte längre någon tvekan – hårdost är naturligt fri från laktos. Nya analyser visar att all hårdost oavsett lagringstid klarar den nya, lägre gränsen för laktosfritt. Definitionen på laktosfritt är densamma för alla livsmedel: att laktosinnehållet ska vara mindre än 0,01 gram laktos per 100 gram av livsmedlet.


Fram till nu har det rått stor förvirring om laktosinnehållet i ost. Den som försökt ta reda på hur det verkligen förhåller sig har mötts av olika budskap – alltifrån att ost är laktosfritt, till att vissa ostar är laktosfria eller att det är beroende av lagringstid.

Det har inte gjort det enklare att man samtidigt har kunnat hitta importerad ost i butikshyllorna märkt "laktosfri", trots att den typen av märkning inte är tillåten i Sverige. Ett livsmedel som är naturligt fritt från laktos får inte märkas "laktosfritt". Informationen är inte relevant och kan därför uppfattas som vilseledande.

Något som säkert också bidragit till förvirringen är att gränsen för vad som får räknas som laktosfritt har sänkts, och att det inte förrän nu har funnits några nya analyser att tillgå.

Lagringstiden saknar betydelse

Analysföretaget Eurofins har på uppdrag av Ostfrämjandet analyserat laktosinnehållet i de svenska hårdostar som har den kortaste lagringstiden. Resultaten visar att all hårdost, oavsett lagringstid är laktosfri.

Under våren 2010 kommer de nya analysvärdena att slå igenom i Livsmedelsverkets informationskanaler. Då ska texterna i allergibroschyren och på webbplatsen revideras och anpassas i enlighet med de nya resultaten.

Mer information

barn_osthyvel_hoger_2

Hårdost:

Med hårdost avses ost som går att hyvla, till exempel Hushållsost, Herrgård®, Gréve®, Präst®, Svecia och alla våra andra vanliga ostar.

Färskostar, mjukostar samt blå- och vitmögelostar tillhör alltså inte gruppen laktosfria ostar.

Var tar laktosen vägen?

Nästan all mjölkens laktos stannar kvar i den vassle som blir kvar när mjölkens kasein, ostkorn, har pressats ihop till en ost. Den lilla rest av laktos som finns kvar äts upp av mjölksyrakulturen redan under de första dagarna efter ystningen. Av vasslen tillverkas mesost och messmör. Alla som smakat mesost och messmör vet att de smakar sött och det är på grund av att de innehåller all den laktos som fanns i mjölken.