Om laktosintolerans hos förskolebarn
Maja Nordström, livsmedelsagronom på Mjölkfrämjandet (maj 2010)
Under hösten 2009 gjorde Mjölkfrämjandet en undersökning bland landets förskolor. Husmor, kokerska eller föreståndare på ett representativt urval av landets förskolor fick svara på ett antal frågor – bland annat hur vanligt det är att förskolebarnen är laktosintoleranta.
Enligt förskolepersonalen är 3,4 procent av landets förskolebarn laktosintoleranta. Siffran varierar geografiskt över landet. Norrbotten toppar listan – där är hela 6,5 procent av barnen laktosintoleranta – medan siffran var lägst i Halland med 2,2 procent. Dessutom kunde man se att mer än en tredjedel av barnen inte fått sin diagnos konstaterad av läkare eller annan behörig sjukvårdspersonal.
Det finns inga vetenskapliga belägg för att barn i förskolan skulle vara laktosintoleranta i denna utsträckning. Ofta kan magproblem misstolkas som laktosintolerans, men så små barn har extremt sällan laktosintolerans.
Laktosintolerans debuterar inte förrän tidigast i skolåldern och vanligast i tonåren.
Små barn ska överleva på modersmjölk, som för övrigt innehåller betydligt mer laktos än komjölk, och har därför mycket hög produktion av enzymet laktas i tunntarmen (det vill säga det enzym som bryter ner laktos och som minskar hos den som är laktosintolerant).
Barn ska inte utesluta mat i onödan
Det är vanskligt att experimentera med barnens kost innan man vet vad som är orsaken till problemen.
Mjölken är en mycket viktig näringskälla för barnen, inte minst för de som äter lite. Att plocka bort mjölken kan få stora konsekvenser för barnets näringsintag och det är därför jätteviktigt att få en korrekt ställd diagnos så att man inte utesluter något i onödan.
Om man inte tar hjälp av professionell vårdpersonal finns en risk att man ger barnet fel diagnos vilket kan få allvarliga konsekvenser. Får man fel diagnos eller utesluter mat i onödan riskerar man dessutom att göra vardagen krånglig, både för familjen, barnet och för personalen på förskolan.
Om barnen får besvär av mjölk är det troligast att de är allergiska mot mjölkens protein. Cirka 1 procent av alla barn som föds är mjölkproteinallergiska. Vid en mjölkproteinallergi räcker det inte med laktosfri kost för att bli av med besvären. Istället krävs helt mjölkfri kost.
Detta är ett stort ingrepp i ett barns matvanor och kräver handledning av dietist för att man inte ska riskera brist på till exempel kalcium. Därför är det mycket viktigt att barnen får en korrekt diagnos ställd av vårdpersonal. I undersökningen bland landets förskolor framgick att det i 53 procent av fallen är föräldrarna som själva ställt diagnos på barnet.
En annan orsak till att ett barn reagerar på mjölk kan vara obehandlad glutenintolerans. En obehandlad glutenintolerans gör att tarmslemhinnan skadas vilket kan göra att man blir laktosintolerant (detta brukar kallas sekundär laktosintolerans). Om man behandlar sin glutenintolerans korrekt så läker tarmslemhinnan igen och man kan dricka mjölk som vanligt igen.
