Trender och tendenser inom mat och dryck 2010

Tillbaka till framtiden och mormors mat

Annika Lewander (maj 2010)

Att äta riktig mat utan tillsatser, som på mormors tid, är en av de stora trenderna just nu. Att odla själv och att handla ekologiskt blir självklarheter för den som har råd. Allt fler krögare skaffar sig en egen täppa. Yrken som bonde och bagare får en rejäl uppsving. Psykologi och KBT blir allt viktigare inslag i diskussionen kring matdieterna. Kändisarna, Facebook, mobilerna och kostexperter av olika slag får ökad betydelse för våra matval framöver.

Mattrenderna förändras inte lika fort som modetrenderna. Men på lång sikt händer det mycket.

Våra beteenden och attityder beror mycket på vår livssituation; varje livsstil är i sig en egen mikrokultur. Ensamstående ”betar” mat lite här och där – hemma, på restaurang, hos vänner och i butikerna – medan barnfamiljer oftast har mer regelbundna matvanor.

Medelklassens matvanor tillhör dem som förändrats mest över tid, medan de som bor i storstäder eller reser mycket snabbast får tillgång till nya matidéer.

En av de grupper som kan komma att förändra våra matvanor är så kallade gypsetters, det vill säga en jetset-hippie med bra ekonomi och som lever ett alternativt, aningen bohemiskt, antikommersiellt och halvnomadiskt liv. Lyx för en gypset handlar om stil, själ och skapande, om självskapad livskvalitet och investeringar i relationer.

Frilanslivet passar en gypset bra – man reser några månader, kopplar upp sig ibland från en europeisk eller thailändsk ö och jobbar lite då och då.

Individen i centrum

Sociala nätverk, som Facebook och bloggar, gör oss alla till framtidens kostexperter. Vi hyser störst tilltro till den information som vi får från vänner och bekanta.

I våra sociala nätverk publicerar vi resultaten från löprundor, på speciella sajter lägger vi upp antalet steg från stegräknartävlingen för alla på kontoret och på Internet googlar vi fram information från andra som provat dieten eller receptet.

Vi har en informationshunger som aldrig förr. Vi vill veta mer om matindustrin, om odlingsförhållanden, om livsmedlens innehåll och om hur hjärnan får kroppen att fungera.

Mobilen är vår trogna följeslagare – en kamrat som håller koll på vikten, joggingturerna och det vi stoppar i oss mellan passen, med funktioner som Trailguru eller Run Keeper, Sleep Cycle Alarm Clock, Shape Up Club och Livsmedelsdatabasen.

Investerar i hälsan

Vi investerar i vår hälsa, till exempel genom att ha en personlig tränare, för då får man även individuella kostråd. Vi köper nya sängar, för sömn är också en viktig hälsoinvestering.

En bra hälsoinvestering ska ge avkastning direkt, för att vi ska orka mer – fysiskt och mentalt i vår chefsroll till exempel. Mentalt är modeordet framför alla andra. Vi vill visa att även huvudet är med i processen: mental träning och mental coaching. Allt fler tränar i grupp men med extremt individuellt fokus och personliga målsättningar för kropp och själ.

Vi vill absolut inte ”bygga buk”, därför slukar vi nya boken ”Hjärnkoll på vikten” och intresserar oss för hur vi via kognitiv beteendeterapi kan ändra våra matvanor. Mättnad är ett annat modeord framöver, sockersug vill alla undvika.

I framtiden kan punkten hälsa i ditt CV bli utslagsgivande för om du får jobbet. I Japan har företagen ansvar för de anställdas hälsa – de som har ett för omfångsrikt midjemått måste gå ner i vikt före 2012, annars tvingas företagen böta.

Riktig mat – som på mormors tid

Vi vill äta som mormor, vi vill äta riktig mat. Det ska kännas tryggt att känna igen råvarorna på tallriken.

Varannan svensk oroar sig för vad som finns i maten och då framför allt tillsatser i maten. Tidigare oroade vi oss mest över om det var för mycket fett i maten. Frånvaron av eller minskat innehåll av tillsatser har blivit ett försäljningsargument som vi kommer att se allt mer av på livsmedelsförpackningarna. I april lanserades till exempel ett företag frysta färdigrätter, märkta med stämpeln Skafferimetoden. Det innebär att produkterna endast ska innehålla det som kunde finnas i mormors skafferi – ett svar på kritiken kring färdigmatens innehåll av tillsatser.

Det pratas mycket om superfood. Dit räknas antioxidantrika och fiberrika bär, som det jättepopulära blåbäret. Kombinera detta med probiotika i form av yoghurt eller filmjölk och din egen superfoodtallrik är klar. Och odla gärna blåbär själv i rabatten…

Att odla är tryggt, vi ser maten växa fram, genuint och äkta. Vi odlar i balkonglådor och på egna små plättar. I London och New York finns sedan länge företeelsen guerilla gardening, det vill säga man annekterar en plätt övergiven mark och sår sina frön där för att sedan skörda.

Bonden populär

Dagens krögare skaffar också egen odlingsmark eller har nära kontakt med en ”egen” bonde. Bondens popularitet ökar. Enligt en undersökning som Arla genomfört tycker många att bönderna får för liten plats i dagens samhällsdebatt.

Trenden kring det nordiska köket fördjupas också genom vår övergripande önskan om lokal, närodlad och ekologisk mat. De syrliga smakerna i det nordiska köket hyllas – inte bara här hemma utan även utomlands.

Gårdagens fattigmanskost, som till exempel kroppkakor, blir dagens delikatesser, och basmat som gröt serveras på trendiga finkrogar. Vi återupptäcker långkokets fördelar för smak och råvara. Kockarna botaniserar bland det bortglömda, udda och lokala; krusbär, ättika, lav och kål i alla olika varianter.

Vår fast food ”gourmatiseras” när kockarna ger sig in i hälso- och snabbmatsbranschen. På menyn hos till exempel Wiggo Thats a wrap serveras wraps med säsongens råvaror, till exempel beef barbeque, en ”högrevshyllning med potatismos” och till detta föreslås man dricka ett glas ekologisk mjölk med is.

Surdegarna fortsätter att jäsa i de svenska hemmen och brödbaket fascinerar oss ännu mer. Bagare är ett yrke på frammarsch och bageriet har flyttat in på många restauranger.