Svensk mjölk är klimatsmart
Ann Christin Olsson (september 2008)
Att dricka mjölk är klimatsmart. Mjölken ligger långt framme för att minska utsläppen av växthusgaser. Svensk mjölk står sig också väl i internationell jämförelse.
Mjölkkon rapar naturligt metan när hon omvandlar gräs till mjölk. Men att bara prata växthusgaser när det gäller kor är inte rättvist. Klimat är mer än så, det är rikt odlingslandskap, biologisk mångfald och giftfri miljö.
Kon har fyra magar och kan med hjälp av mikroorganismer i den första magen förjäsa foder t ex gräs som varken enkelmagade djur eller människan kan utnyttja. Det är själva poängen med en idisslare. Under processen bildas metan, som kon diskret rapar upp. Det blir 120 till 130 kilo metan på ett dygn.
Av växthusgaserna från en liter mjölk, under hela kedjan från bondens åker till konsumentens kök, uppstår 90 procent på gården. Av de återstående tio procenten är huvuddelen mjölkpaketet och konsumentens resa hem från affären.
Det är ingen skillnad mellan konventionell och ekologisk mjölk när det gäller växthusgaser. Genom att konventionella kor mjölkar mer blir utsläppen per kilo mjölk lägre, i gengäld genererar den ekologiska mjölken mindre växthusgaser i odlingen av foder.
Flera möjligheter
Hans-Erik Pettersson, forskningschef på Svensk Mjölk, har goda förhoppningar att mjölken ska kunna minska utsläppen av växthusgaser.
– Vi är redan på god väg! Vi var tidigt ute, på 90-talet gjordes livscykelanalyser där mjölkens klimateffekt från jord till bord följdes.
Det finns en stor variation mellan gårdar vilket ger utrymme till förbättringar. Men fortfarande behövs mer forskning, till exempel pågår studier på Sveriges Lantbruksuniversitet för att se hur mycket metan en svensk ko egentligen rapar.
Om kon äter mindre gräs blir det mindre metan. Samtidigt är det viktigt att kon får fortsätta att vara en ko och idissla sitt foder. Mer än hälften av kons foderstat är gräs och gräsmarkerna är viktiga för den biologiska mångfalden.
– Långa transporter, mer bekämpningsmedel och ibland avskogning påverkar klimat och miljö när vi köper foder från andra länder, säger Hans-Erik Pettersson.
Intresset ökar därför för att odla fodret närmre gården. Det handlar även om att gödsla grödorna optimalt och att olika växter och jordar ger olika mängd växthusgas under odlingen. Flera projekt är på gång för att bygga anläggningar för att utvinna biogas från gödseln.
Livsmedelsverket kommer under hösten med klimatbaserade kostråd. Kostråden när det gäller mjölk ska enligt en preliminär rapport inte ändras.
– Det är positivt att man inte bara tittar på växthusgaser från olika livsmedel, utan tar hänsyn till alla 16 miljömål, säger Hans-Erik Pettersson.
Mjölk, ost och andra mjölkprodukter är dessutom viktiga livsmedel ur näringssynpunkt. Svenska produkter lyfts fram i Livsmedelsverket miljöanalys, och man konstaterar att en större del av mejerivaror och kött bör komma från inhemsk produktion baserad på svenskt foder.
