Om mjölk - frågor och svar om en av våra godaste drycker

Nej, någon sådan skillnad finns inte.

Fil och yoghurt har nästan exakt samma näringsinnehåll som mjölk men dessa produkter innehåller också s k goda bakterier. Dessa är orsaken till den syrliga smaken.

I yoghurt finns två arter av mjölksyrebakterier, Lactobacillus bulgaricus och Streptococcus thermophilus.

Den förstnämnda bildar mest mjölksyra och är skälet till att yoghurt är surare (har lägre pH) än filmjölk.

Fil syras med en blandkultur av olika mjölksyrabekterier.

Syrade produkter transporteras långsammare genom tarmen, är lite snällare mot magen. Näringsupptaget sker på så vis under längre tid.

Ytterligare en skillnad är att yoghurt innehåller cirka 40 procent mindre mjölksocker (laktos) än vanlig mjölk. Yoghurt innehåller dessutom laktas, ett enzym som kan bryta ner mjölksockret i tarmen. Den som inte tolererar stora mängder färsk mjölk, kan därför ofta lättare tolerera yoghurt.

Maten blir godast när du använder mjölk med 3 procent fetthalt (standardmjölk).

Den lilla extra mängden fett som finns i standardmjölken ger en fylligare, godare smak. Men visst går det att använda mellan- eller lättmjölk istället.

Mjölk är färskvara och ska förvaras i kylskåp.

Står mjölk framme för länge i rumstemperatur, förlorar den smak och hållbarhet.

Bäst är att låta mjölken vara kvar i sin förpackning. Den skyddas då mot ljus, som kan försämra mjölkens näringsinnehåll och ge bismak.

Rätt förvarad håller sig mjölken ett par dagar ytterligare efter "bäst före datum".

Lukta och smaka på mjölken. Så länge den luktar och smakar gott är den fullt användbar.

Ja, men smaken och konsistensen kan påverkas. Bäst är att frysa in mjölken i oöppnad förpackning och inte förvara den i frysen längre än tre månader.

Tina mjölken i kylskåpet.

Nej, det stämmer inte. Det är ett i grunden felaktigt påstående som ändå dyker upp ibland. Mjölk är inte slembildande.

Allergiker kan som ett symptom få ökad slembildning - men ytterst sällan av mjölk. Däremot är mjölken konsistens sådan att den kan ge en hinna i munnen som vissa kan uppfatta som slem.

Idag är kanske 20-30 procent av vuxna och tonåringar överkänsliga mot olika ämnen i omgivningen. Ökad slembildning som reaktion på pollen, mögelsporer, men även livsmedel är därför långt ifrån ovanliga. Däremot är det i dessa åldersgrupper mycket sällan mjölk som är orsaken inte ens ett fall av hundra.

Nej! Rekommendationerna om en bra kost och motion bidrar till att minska risken för förstoppning och en bra kost kännetecknas av en hög andel magra mjölkprodukter i kombination med frukt och grönsaker samt fiberrika spannmålsprodukter.

Detta råd styrks av en amerikansk undersökning av drygt 450 vuxna med besvär av förstoppning.

Personerna i undersökningen delades in i tre grupper varav en del fick en kost med endast ett halvt glas mjölk eller motsvarande mängd ost per dag och med 9 gram fiber.

Den andra gruppen fick rikligt med frukt och grönt, 31 gram fiber, men lika lite mjölk.

De återstående behöll frukt- och gröntkonsumtionen men lade till magra mjölkprodukter motsvarande knappt tre glas mjölk per dag.

Mycket frukt/grönt minskade besvären med 46 procent medan kombinationen av frukt/grönt och mycket mjölkprodukter minskade besvären ännu mer - med hela 60 procent.

Studien visar att en väl sammansatt kost rik på mjölkprodukter inte ger problem med förstoppning.

Vi dricker mycket mjölk i Sverige. Hur kan vi ha problem med benskörhet?

Det finns en mängd olika orsaker till benskörhet.

Ofta uppträder benskörheten först i 80-årsåldern. Dagens benskörhetspatienter växte upp mellan de två världskrigen. Kanske fick de inte i sig så mycket kalcium (till exempel via mjölk) under sina första 20-30 levnadsår då skelettet byggdes upp.

Många svenskor (främst kvinnor drabbas) är relativt sett långa och smala jämfört med kvinnor i sydligare länder där benskörhet inte är lika vanligt. Skelettet stärks av den ökade belastning som en högre kroppsvikt innebär.

Motion behövs för att bygga och bevara ett starkt skelett. Jämfört med många andra länder fick Sverige tidigt hissar, bilar och andra bekvämligheter. Vi blev tidigt relativt orörliga.

Sol- och dagsljus ger oss vitamin D som behövs för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig kalcium. Jämfört med till exempel en italienare får en svensk mycket mindre solljus att omvandla till vitamin D. Det är en av anledningarna till att vi ger våra små barn D-droppar och till att vi berikar mjölken.

Största orsaken till svenskars benskörhet är dock att vi blir bland de äldsta i världen.

Ökad förlust av benmassa orsakas också av rökning, alkohol och kaffedrickande.

Barn och unga måste få i sig tillräckligt med vitamin D under den period då skelettet byggs upp (fram till 20-30 års ålder). För att bromsa förlusten av benmassa måste även vuxna få i sig tillräckligt med kalcium.

En tillräckligt konsumtion av kalcium är extra viktigt för dem som äter en proteinrik kost (mycket kött och fisk). Kalcium krävs för att kroppen ska kunna göra sig av med överskottet av proteiner (egentligen aminosyror) via njurarna. Är kalciumintaget för litet, lånar kroppen av banken, det vill säga skelettet.

Tabellen nedan visar hur mycket kalcium olika grupper behöver varje dag. 75 procent av kalciumintaget får vi från mjölk och mjölkprodukter. Resterande 25 procent får vi huvudsakligen från grönsaker.

Här följer några exempel på hur mycket kalcium olika kombinationer av mjölk och mjölkprodukter ger. Ett glas mjölk eller en tallrik fil eller yoghurt (2 dl) innehåller cirka 240 mg kalcium. En skiva ost innehåller ca 80 mg kalcium.

Finns det livsmedel som är mer naturliga för oss att äta än andra?

Frön och bär har blivit en uppskattad föda för människor och djur fast deras främsta syfte är att sprida sin växt vidare. Många växter har utvecklat gifter för att undvika att bli uppätna. Dessa har vi lärt oss oskadliggöra, till exempel genom kokning. Mjölk är ett av de få livsmedel vi äter som från början är tänkt att vara föda.

Mjölkens särställning som näringskälla hos oss har en naturlig förklaring. På norra delen av jordklotet kan vi inte odla året runt som i sydligare länder. Vi får inte i oss tillräckligt med näring från den övriga kosten. Utan mjölken hade vi i vårt kalla klimat haft betydligt svårare att överleva.

Människan har alltid anpassat sig till de lokala förutsättningarna.

Till skillnad från invånare i stora delar av övriga världen har vi även i vuxen ålder förmåga att producera laktas i tunntarmen som bryter ner mjölksockret laktos. Orsaken till denna förmåga kanske helt enkelt är att mjölken har varit en väsentlig faktor för vår överlevnad.

De flesta av oss kan äta och dricka mjölkprodukter utan att få magproblem. Även flertalet av de som har nedsatt laktasproduktion kan konsumera mjölk, särskilt tillsammans med mat.

De flesta mår bra av en balanserad kost på kött, fisk, grönsaker, bröd, frukt och bär – och mjölk.

Utesluter vi något behöver vi ersätta förlusten av näringsämnen. Förutom kalcium, nödvändigt för skelettet, får vi betydande mängder av andra viktiga näringsämnen från mjölk, till exempel protein och flera B-vitaminer. Tre andra viktiga ämnen för oss från mjölken är selen, jod och vitamin D.

Vill vi på längre sikt klara oss utan mjölk måste vi hitta en fullvärdig ersättning.

Soja och sesamfrö brukar diskuteras men är de "naturligare" eller bättre? Vi har historiskt sett överlevt av det som finns lokalt i naturen. Mjölken är fortfarande ett "naturligt val" för oss på nordliga breddgrader.