Vegetabilier och mjölk – klimatsmarta livsmedel

Klimatfrågan var i fokus hela 2009, speciellt inför och under det stora klimatmötet i Köpenhamn där världens ledare skulle komma fram till ett nytt internationellt avtal om utsläppsminskningar. Det blev som bekant inget avtal, men förhandlingarna fortsätter liksom diskussionerna om hur vi alla kan bidra för att minska utsläppen.

Genomsnittssvenskens konsumtion av varor och tjänster orsakar varje år runt tio ton växthusgaser. Drygt en fjärdedel utgörs av vår livsmedelskonsumtion. Utsläppsminskningar kan till viss del uppnås genom tekniska lösningar, men beteendeförändringar är också en viktig del av lösningen. Och det finns flera sätt att minska växthusgasutsläppen från vår livsmedelskonsumtion, som inte kräver vare sig avancerad teknik eller extrema förändringar i våra matvanor.

Man kan börja med att anamma den respekt för mat som resurs, som tyvärr till viss del gått förlorad i vårt överflödssamhälle. Genom att äta upp den mat som vi idag slänger och äta lagom mycket skulle utsläppen av växthusgaser från konsumtionen i Sverige kunna minska med runt sex procent. Genom att planera våra inköp så att de motsvarar våra behov, se till att maten förvaras rätt och laga lagom mängd mat kan vi alltså uppnå ganska radikala utsläppsminskningar.

Tallriksmodellen klimatsmart

Tallriksmodellen är bra även ur klimatperspektiv eftersom produktionen av grönsaker, rotsaker och frukt orsakar lägre utsläpp av växthusgaser än animaliska livsmedel. Man kan därför minska sin klimatpåverkan genom att helt enkelt äta mer av vegetabiliska livsmedel. Variationen är dock stor mellan olika vegetabilier och det är viktigt att produkterna inte fraktats till Sverige med flyg. Det bästa är att äta grönsaker och frukt efter säsong för att minska transporter och energianvändning vid lagring.

När det gäller animaliska livsmedel orsakar nötkött höga utsläpp per kilo produkt och framställs ofta som en klimatvärsting. Anledningen är att växthusgasen metan bildas vid nötkreaturens fodersmältning. Betande djur är dock en förutsättning för öppna landskap och biologisk mångfald. Både Naturskyddsföreningen och Livsmedelsverket anser därför att man kan äta nötkött ibland om man väljer kött från djur som en stor del av sitt liv går ute och betar på naturbetesmarker och föds upp på en stor andel grovfoder, så kallat naturbeteskött. Det är också mindre klimatbelastande och mer resurseffektivt att äta nötkött som kommer från mjölkproduktionen än från den specialiserade nötköttsproduktionen, eftersom mjölkkorna ju producerar både mjölk och kött.

Fortsatt mjölkkonsumtion rekommenderas

Det finns ingen anledning att minska sin mjölkkonsumtion ur miljö- och klimatperspektiv. Det har Livsmedelsverket kommit fram till i sin utvärdering av kostråden ur ett miljöperspektiv. Mjölk och mejeriprodukter är ett utmärkt komplement till en kost som till stor del baseras på vegetabiliska livsmedel och en mindre mängd kött.

Svensk mjölkproduktion har minskat sin klimatbelastning med runt 20 procent under perioden 1990 till 2005 och är därmed bland de bästa i världen. Det finns därför ingen anledning att importera mjölk och mejeriprodukter till Sverige. Den främsta anledningen till låga utsläpp av växthusgaser per liter mjölk är att svenska mjölkkor är högavkastande, vilket i sin tur beror på ett framsynt avelsarbete, bra utfodring och god omvårdnad.