FAO/WHO Fats and Fatty Acids in Human Nutrition:

Ny rapport från FAO/WHO om fettets betydelse för hälsan

Helena Lindmark Månsson (november 2009)

I september 2009 publicerades 13 bakgrundsartiklar från Världshälsoorganisationens (WHO) och FNs livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) gemensamma expertkonsultation som hölls i november 2008.

Artiklarna publicerades i den vetenskapliga tidskriften Annals of Nutrition and Metabolism och med titeln ”Fats and Fatty Acids in Human Nutrition”. De är tänkta att utgöra den vetenskapliga grunden för den aktuella kunskapen om betydelsen av fett och fettsyror som näringsämnen för normal tillväxt och för hälsan. Detta är en uppdatering av den sammanställning som gjordes 1993 och ska ses som ett referensverk. De slutgiltiga slutsatserna från expertkonsultationen kommer att sammanfattas i ett dokument som troligen publiceras i slutet av 2009.

Artiklarna omfattar bakgrunder om fett och fettsyrors metabolism och betydelse i relation till sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdom, diabetes och det metabola syndromet. Likaså redovisas hur näringsrekommendationer bör tas fram. Några exempel på rapportens innehåll kommer nedan.

Hjärt-kärlsjukdom

I en av artiklarna görs en genomgång av kohortstudier och randomiserade kontrollerade studier för totalt fett och fettsyror i relation till hjärtkärlsjukdom (Skeaff & Miller, Ann Nutr Metab. 2009; 55:173-201). Analysen visade inget samband mellan intaget av totalt fett eller mättat fett och risken för hjärtkärlsjukdom. Detta sågs för ett intag av mättat fett (upp till 18 % av energin från mättat fett) eller ett generellt högt intag av fett (upp till 47 % av energin från fett).

Inte heller sågs ett samband mellan enkelomättat fett och risken för hjärtkärlsjukdom. Efter att i efterhand ha inkluderat resultaten från en annan genomgång där 11 kohortstudier analyserats avseende fett och hjärtkärlsjukdom (Jakobsen et al., Am J Clin Nutr; 89:1425-32) slår författarna fast att om mättat fett byts ut mot fleromättat fett minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Jakobsen och medförfattare visade också en signifikant ökad risk för hjärtkärlsjukdom då 5 energiprocent mättat fett byts mot kolhydrater.

För transfett såg Skeaff et al. en ökad risk för hjärtkärlsjukdom, men i denna analys har ingen skillnad gjorts mellan industriella transfetter och naturliga. Att ingen åtskillnad gjorts är anmärkningsvärt då WHO tidigare under 2009 publicerade resultatet av en annan expertkonsultation om transfett som visade att risken för hjärtkärlsjukdom ökar vid konsumtion av industriellt framställt transfett. Däremot fastslog WHO att inga sådana samband finns vid normal konsumtion av naturliga transfetter, som finns i till exempel nötkött och mjölk. Rekommendationen i denna tidigare expertkonsultation var att industriellt transfett helt tas bort ur livsmedel. Dessa slutsatser stödjer WHO på forskningsresultat från såväl kontrollerade studier som observationsstudier.

Fetma och diabetes

I en artikel uppdaterades forskningsläget avseende kostens fett för utveckling av fetma, metabola syndromet och diabetes från epidemiologiska studier och interventionsstudier men också fettets roll för genetiska regleringsmekanismer (Melanson et al., Ann Nutr Metab; 55:229-243). Slutsatsen var att det inte går att dra några slutsatser huruvida det finns något samband mellan intag av totalt fett och mättat fett med fetma eftersom de studier som finns pekar åt olika håll. Av samma anledning kan man inte dra några slutsatser för risken för diabetes.

Rekommendation

Artikel av Elmadfa & Kornsteiner hade som mål att utvärdera den vetenskapliga grunden och ta fram FAO/WHO-rekommendationer för totalt fett, enkelomättat fett, fleromättat fett och transfett i kosten för den vuxna befolkningen. De rekommendationer som författarna kommer fram till överensstämmer med de svenska näringsrekommendationerna, och är mellan 25 och 35 procent av energin från fett, max 10 energiprocent från mättat fett, 6–11 energiprocent från fleromättat fett och resten, cirka 10–15 energiprocent, från enkelomättat fett.

Mjölk och mejeriprodukters bidrag med fett och fettsyror

Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning av den svenska befolkningens matvanor och näringsintag Riksmaten 1997–98 bidrar mjölk, fil och yoghurt med 7 % av fettet i kosten och ost med 9 %. Mjölk, fil och yoghurt står för 11 % av det mättade fettet, 5 % av omättat fett och 1 % av fleromättat fett medan motsvarande bidrag från ost är 14 %, 6 % respektive 2 %.