Genetiska förändringar styr laktostolerans
Annika Smedman, Svensk Mjölk (november 2009)Ny forskning visar att den genetiska förändringen som gör att vuxna kan spjälka laktos har uppkommit flera gånger under evolutionen, och på olika platser på jorden. Den finns till exempel i stora delar av Europa, vissa delar av Afrika, i Mellanöstern och i vissa delar av Asien. Det finns alltså olika genvarianter för laktostolerans i världen.
Förmågan att kunna spjälka mjölksocker upp i vuxen ålder är något som människan inte haft i alla tider. Den tros ha uppkommit genom en förändring av våra gener, en så kallad mutation, för cirka 10 000 år sedan. Denna genförändring visade sig vara mycket fördelaktig, eftersom de personer som hade den fick tillgång till mycket näringsrik mat under större delen av året. Dessutom kunde de bosätta sig på platser som det annars inte var möjligt att livnära sig på, med till exempel långa vintrar och magra jordar.
Det är svårt att säga hur vanligt det är med laktosintolerans i Sverige idag, men troligen rör det sig om cirka 3–4 procent (1). De gentest som används för att undersöka om en person har genetiska anlag för laktosintolerans, svarar inte på om en person mår dåligt av laktos. Man kan nämligen ha genen utan att ha besvär. Dessutom finns det flera olika genvarianter, men inte tester för alla.
”Laktosbelastning”
Ett bättre test är en så kallad laktosbelastning, som görs inom vården. Den går i korta drag ut på att man dricker en laktoslösning och sedan mäter stegringen av blodsockernivån upprepade gånger (2). En annan, mindre vanlig metod går ut på att man mäter mängden väte i utandningsluften. Mängden vätgas reflekterar tarmflorans aktivitet (2).
En ytterligare faktor som gör att det är svårt att veta hur många som är laktosintoleranta är att symtomen är vaga och ospecifika, och alltså också kan vara tecken på andra problem.
Misstänker man att man är laktosintolerant är det viktigt att söka hjälp hos en dietist eller läkare, och inte pröva sig fram på egen hand. Annars kanske man begränsar sin livsföring i onödan. Dessutom kan de diffusa symtomen vara tecken på något annat.
De flesta laktosintoleranta kan äta cirka 5–10 gram laktos per dag, vilket motsvarar cirka 1–2 deciliter mjölk (3). Så mycket laktos kan nämligen brytas ned av våra tarmbakterier.
