Sammanfattning av seminarium för sjuksköterskor på BVC

Om barn, mat och dryck med fokus på mjölkens betydelse i kosten

(publicerad februari 2008)

Barn växer! Därför är det viktigt att goda matvanor grundläggs tidigt så att de orkar utvecklas, lära sig och uppleva allt de ska. Men vad är bra mat för barn? Hur kan vuxna bidra till barns matglädje? Och när kan barn egentligen börja dricka mjölk?

Det här är bara några av de frågor medarbetarna på Mjölkfrämjandet får om mat i allmänhet och mjölk i synnerhet, bland annat av personal på BVC. För att reda ut begreppen och sprida kunskap arrangerade Mjölkfrämjandet ett seminarium för sjuksköterskor på BVC och MVC på några orter hösten 2007. Här följer en sammanfattning.

Talare på seminariet var Maja Nordström, livsmedelsagronom på Mjölkfrämjandet, dietist Margaretha Rasmusson vid barn- och ungdomsmedicin på Helsingborgs lasarett samt Eleonor Schütt, matkonsult hos Hushållningssällskapet Väst.

4-åringars matvanor

Maja Nordström talade först med utgångspunkt från vad små barn faktiskt äter och dricker och vad de bör äta och dricka. Hon redogjorde för den kostundersökning Livsmedelsverket gjorde 2003, Riksmaten – barn, bland annat med 4-åringar.

Den visade att cirka 18 procent av 4-åringarna var överviktiga. Ett skäl var förmodligen att 25 procent av energin i barnens kost kom från godis, läsk, bakverk och snacks. Samtidigt åt barnen för lite fisk, frukt och grönt.

– Idag kanske siffrorna skulle vara annorlunda, kommenterade Maja. Information, rådgivning och medvetenhet om barns kost har till exempel gjort att många förskolor minskat på serveringen av sådant som bullar, saft och tårta. Men undersökningen belyser ändå tydligt behovet av att hjälpa barnen, bland annat via deras föräldrar, att få bra mat som bidrar till deras utveckling och energi.

Maja berättade också att undersökningen visade att 4-åringarna fick för lite fibrer, fleromättat fett och vitamin D. Hon påpekade att en viktig källa till vitamin D är magra mjölkprodukter som berikas med vitaminet.

– Fem deciliter mjölk ger ca 25 procent av det rekommenderade dagliga intaget av vitamin D för 4-åringar och 100 procent av det rekommenderade dagliga intaget av kalcium.

Därför mjölk till barn från 10 månader

Upp till 10-12 månaders ålder rekommenderar Livsmedelsverket att mjölk ingår som del i matlagning men inte som dryck. Maja har haft samtal med Livsmedelsverket för att få veta skälet till rekommendationen:

– Orsaken är att mjölk innehåller mycket protein som kan bli för skarpt för barnets mage, berättade hon. Modersmjölksersättning och välling är ofta baserade på komjölk men de innehåller modifierat protein som är anpassat till barnens magar.

Livsmedelsverket framhåller att det mellan 10-12 månader och 2 års ålder är viktigt att börja vänja barnet vid att dricka mjölk så att det blir en naturlig del av kosten eftersom mjölk är en bra näringskälla. Efter denna introduktionsperiod rekommenderar Livsmedelsverket att alla, både barn och vuxna, konsumerar en halv liter lättmjölk eller andra magra mjölkprodukter per dag. Det är bra att barn vänjer sig vid lättmjölk redan som små *). Maja förklarade:

– Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi rekommenderas att få i oss varje dag! Det innebär bland annat att mjölken kan bli en viktig ”näringstrygghet” vid måltider då barnet inte äter så mycket men i alla fall dricker mjölk. Jämförelser mellan måltider med mjölk respektive vatten till maten visar stora skillnader i totalt näringsintag.

Maja berättade slutligen om Livsmedelsverkets nya råd för mat i förskolan som utförligt beskriver bra mat för barn. Det kan även vara en bra källa till information för BVC-personal och föräldrar.

Stor skillnad mellan komjölkproteinallergi och laktosintolerans

Nästa talare var dietist Margaretha Rasmusson. Hon har arbetat i många år med rådgivning avseende barn och deras mjölkkonsumtion. Under seminariet redogjorde hon för de stora skillnaderna mellan laktosintolerans och komjölksproteinallergi – både avseende orsakerna och hur de ska behandlas.

Margareta berättade att laktosintolerans är ett tillstånd som uppstår hos vissa personer när de kommer upp i skolåldern eller tonåren.

– Intoleransen innebär att kroppen minskar sin produktion av laktas, som bryter ner mjölkens kolhydrat laktos. Ändå är det bara cirka fyra procent av alla vuxna svenskar som är laktosintoleranta. Bland utlandsfödda svenskar är andelen högre, men det innebär ändå att många kan konsumera mer eller mindre mjölk.

Margaretha betonade särskilt några fakta när det gäller barn i det här sammanhanget:

1. Det är sällsynt att barn utvecklar laktosintolerans innan de kommit upp i skolåldern. Det innebär att små barn med magproblem inte automatiskt ska antas vara laktosintoleranta.

2. Laktosintolerans kan innebära mer eller mindre obehag, bland annat genom gasbildning och magont, men det är ofarligt.

3. Även personer med laktosintolerans kan ofta konsumera en mindre mängd mjölk, särskilt i samband med mat. Hur mycket man klarar är individuellt och man måste prova sig fram.

4. Det är viktigt att få en diagnos vid misstänkt laktosintolerans, dels för att den näringsrika mjölken inte ska uteslutas i onödan och dels för att undersöka att det inte är något annat som orsakar problemen som kan och behöver åtgärdas.

5. Hårdost innehåller ingen laktos. Fil och yoghurt innehåller mindre mängder laktos än mjölk, varför många har lättare att konsumera det.

Komjölksproteinallergi ”växer” bort

Komjölksproteinallergi kräver att mjölk och mjölkprodukter helt utesluts ur kosten. Det är viktigt eftersom allergin annars kan orsaka kraftiga reaktioner.

Margaretha var noga med att poängtera att kosten för ett barn med komjölksproteinallergi kan vara både variationsrik, god och festlig. Med fantasi, kreativitet och enkla medel går det att ersätta mjölk och mjölkprodukter med havrebaserade produkter t o m i pannkakor och prinsesstårta (använd extra havrebaserad vaniljsås istället för grädde).

Till skillnad från laktosintolerans ”växer” oftast komjölkproteinallergi bort redan när barn är ganska små, i 4-5-årsåldern. Det är en mycket liten del av den vuxna befolkningen som är komjölksproteinallergisk.

I högermarginalen finner du länkar till information och råd från Margaretha!

Matglädje för hela familjen!

Tredje talaren var Eleonor Schütt. Hon brinner för att berätta om bra mat och dryck, inspirera till matlagning och bidra till matglädje. Hon tycker det är mycket viktigt att vi tänker på hur vi uttrycker oss när vi talar om mat, särskilt när vi pratar med barn.

– Attityder till mat och matbeteenden grundläggs i barndomen, sa hon. Människor i omgivningen påverkar oss och bidrar till vår inställning till mat och våra livsmedelsval. Vi förändras successivt, men grundläggande vanor formas när vi är små och finns ofta med under lång tid i livet. Det är därför viktigt att vi vuxna runt barnen ”styr” dem på ett positivt sätt så att de från start får bra matvanor och möjlighet att känna matglädje.

Eleonor är väl medveten om att det kan vara svårt för småbarnsföräldrar att veta vad som är bra för barn idag. Det finns mycket information om mat och hälsa av varierad kvalitet och det är svårt att veta vad som är riktigt och relevant. Därför har hon utarbetat en del råd för att utifrån en enkel, praktisk och vetenskaplig grund svara på frågan ”vad är bra mat för barn och vuxna?”.

Hon har utgått från tre frågor:
Vad äter jag?
När äter jag?
Hur äter jag?

Vad äter jag?

Eleonor anser med emfas att den gamla tjotjänaren ”matcirkeln” fortfarande är mycket bra att utgå ifrån för att sätta samman måltider. En bra målsättning är att försöka få med något från varje del i cirkeln vid varje måltid.

För att kombinera livsmedel till en balanserad och bra måltid mer i detalj tycker Eleonor att ytterligare en ”trotjänare”, den enligt henne briljanta svenska uppfinningen tallriksmodellen”, är ett bra stöd. Principen är enkel:

1. Fyll drygt en tredjedel (1/3) av tallriken med grönsaker. Detta ger många viktiga vitaminer och mineraler och blir också en del av tallrikens fiberfunktion. Anpassa grönsakerna efter årstid, ekonomi, smak och tid. Råa, fräscha salladsgrönsaker passar ju till exempel fint under sommaren. Rotfrukter är bra och billiga alternativ under vinterhalvåret.

2. Fyll drygt en tredjedel (1/3) av tallriken med potatis, pasta, ris eller gryn. Detta blir tallrikens kolhydratdel och tillsammans med grönsakerna en fiberkälla.

3. Fyll den återstående fjärdedelen (1/4) av tallriken med kött, fågel, fisk eller ägg eller ett vegetariskt alternativ för att framför allt bidra med protein, mineraler, till exempel järn, och vissa fetter. OBS! För barn i åldern 1-2 år utgör denna del en tredjedel (1/3) av tallriken.

4. Till maten på tallriken serveras mjölk och bröd och gärna en frukt efter maten.

De här modellerna, både matcirkeln och tallriksmodellen, innebär i praktiken att det går att sätta samman en bra måltid även när det behöver gå snabbt. Det gör ingenting om det någon gång måste bli middag på snabbmakaroner och Mamma Scans köttbullar. Eleonor gav enkla tips:
– Lägg till exempel till rivna eller skurna morötter som läggs på tallriken eller vid sidan om och komplettera med bröd, mjölk och en frukt till dessert. Det blir en helt ok middag!

När äter jag?

Det bästa är att fördela maten regelbundet under dagen. Kroppen mår bäst på alla sätt om maten under en dag till exempel serveras som tre huvudmål och ett eller två mellanmål.

– Kom ihåg! sa Eleonor. Det är inte farligt att vara hungrig! Det är bara kroppens smarta signalsystem som meddelar att nu är det dags att fylla på näring och energi.

Att ge hungriga barn en skål med morotspengar eller en frukt i väntan på maten är ett smart sätt att hålla deras humör och energinivå under kontroll tills maten står på bordet, lade hon till.

Hur äter jag?

– Det främsta vi behöver vara medvetna om när det gäller hur en måltid ska gå till är att ge den tillräckligt med tid, sa Eleonor bestämt. Det ska finnas tid att tugga maten ordentligt och ge kroppen möjlighet att ta hand om all näring och energi på bästa sätt.

Men det är inte bara näring som en måltid handlar om. Det är också viktigt för upplevelsen av maten och kroppens förmåga att ta till sig den att det är trevligt när vi sitter ner vid bordet och äter tillsammans.

– En positiv matsituation avspeglar sig på vad man tycker om maten. Har man trevligt och kul smakar maten godare! Är det mycket tjat och gnäll avspeglar det sig direkt i en sämre konsumtion av maten och en mer negativ inställning till maträtten.

Några sammanfattande goda råd!

– Tala positivt om mat!

– Den vuxnes ansvar är att göra bra mat och dryck tillgängligt.

– Ha få matregler. Allt för många principer dödar lätt matglädjen…

– Stäng av TV och radio vid måltiden. Om de är på lägger de fokus på fel aktivitet. Den bästa måltiden innehåller gemenskap, samtal och att alla får utrymme att njuta av maten!

*) En del av mjölken kan ersättas med ost. 1-2 skivor (ca 15 g) ost innehåller ungefär lika mycket kalcium som 1 dl mjölk.