Bättre hälsa på grundskolor i Österåker

Kerstin Wikmar (november 2009)

I dessa tider av hälsodebatt i samhället är det allt fler skolor som vill arbeta aktivt med hälsofrågor. Att arrangera hälsoveckor är en vanlig aktivitet, men många skolor vill att hälsofrågorna ska gå som en röd tråd genom elevernas skolgång. Då räcker det inte med några enstaka insatser eller temaveckor per läsår.

Hur kommer det sig då att det trots goda intentioner ofta slutar i en hälsodag eller hälsovecka?

En av orsakerna kan vara att det inte finns någon självklar person som ansvarar för det hälsofrämjande arbetet, utan snarare flera. Allas ansvar blir ju lätt, som bekant, ingens ansvar. Hälsa är dessutom inget eget ämne utan något som ska ingå i flera olika ämnen. Vem ansvarar till exempel för att självkänsla tas upp i undervisningen, för att eleverna är fysiskt aktiva på rasterna eller för att eleverna ska göra hälsomedvetna val i skolrestaurangen? Det behövs planering och samarbete mellan de olika personalkategorierna på skolan.

En som arbetar just med dessa frågor är Anna-Karin Jälminger på Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet. Hon leder ett projekt med syfte att förbättra arbetet med hälsa vid nio grundskolor i Österåker. Tanken är att utveckla verktyg samt utvärdera dessa för att på så vis finna metoder för ett långsiktigt arbete med hälsa i skolan.

Driven kostchef

Bakgrunden till att detta arbete startade i just Österåker var att det redan fanns ett stort engagemang och intresse för hälsofrågor i kommunen. Dessutom har kommunen en mycket drivande kostchef, som bland annat vunnit priset som årets kostprofil. Även elevenkäterna visar att eleverna är nöjda med skolmaten. Samtliga 18 grundskolor erbjöds möjligheten att medverka och nio skolor nappade på detta erbjudande.

– Det var viktigt att deltagandet var frivilligt och att aktiviteterna sedan utgår ifrån respektive skolas förutsättningar, säger Anna-Karin.

Hon beskriver hälsoprojektet i Österåker som unikt eftersom man här integrerat både mat, fysisk aktivitet och självkänsla. I arbetet med dessa frågor utgår man från skolornas egna förutsättningar. Det gör att de olika skolorna arbetar med elevhälsa på lite olika sätt.

– Vi kommer inte med en färdig lösning men ger skolan kunskap via nulägesanalysen, som ger dem möjlighet till en självvärdering som sedan kan ligga till grund för en handlingsplan. Det gör att skolan själv äger projektet och att handlingsplanen är på skolans villkor.

Aktiv personal

– Hela projektet bygger på ett aktivt deltagande av skolpersonal i både planering och genomförande. På så vis är förhoppningen att arbetet med hälsa ska leva kvar på skolan även efter projekttidens slut, säger Anna-Karin.

Vid starten genomfördes en analys av hur respektive skola arbetade med hälsofrågorna kopplat till levnadsvanor kring mat och fysisk aktivitet samt självkänsla. Analysen görs genom att skolpersonalen besvarar ett 40-tal frågor tillsammans. Utifrån denna analys gjorde respektive skola sedan sin handlingsplan för det fortsatta arbetet.

– Det förefaller som om bildandet av ett hälsoteam på skolan var en förutsättning för att lyckas med hälsoarbetet.

I hälsoteamet ingår olika personalkategorier på skolan, exempelvis kock/husmor, skolsköterska, lärare i idrott och hälsa, lärare i kost och konsumentkunskap, rektor samt annan hälsointresserad personal. I teamet kan per-sonalen få styrka och lära av varandra.

– Ensam är inte stark! Allra helst inte i tider av nedskärningar, fortsätter hon.
Samtidigt är det viktigt att förankra hälsoarbetet bland övrig personal på skolan. Att få ihop ett team kan vara en utmaning som kan ta upp emot ett år. För att teamet ska fungera är det mycket viktigt att de har ledningens stöd.

Anna-Karin berättar att det också är viktigt att skapa stödjande rutiner för hälsoarbetet, som att planera i vilka ämnen och vid vilka lektioner som hälsa ska ingå. Vid vilka tillfällen och på vilket sätt ska till exempel självbild, könsroller och relationer tas upp?

– Några exempel på hälsofrämjande insatser på skolorna har varit att diskutera vikten av att de vuxna är tydliga förebilder kring mat, rörelse och självkänsla – och att de har ett professionellt förhållningssätt, rutiner och mål för rastverksamheten samt ökar utbudet av fysisk aktivitet och sätter upp regler för matutbud genom att bland annat förbättra mellanmål och ta bort sötsaker.

– Det finns redan idag mycket bra material och tips kring både mat, fysisk aktivitet och självbild. Många skolor hade redan material men hade inte riktigt rutiner för hur det skulle integreras i undervisningen. På sikt hoppas Anna-Karin att man inom skolvärlden ska se hälsa som en förutsättning för lärandet. Att eleverna rör sig, äter och mår bra är faktiskt lika viktigt som att de lär sig skriva och räkna.

– Det långsiktiga målet är att vi som arbetar i projektet inte ska behövas utan att skolorna själva arbetar vidare med hälsofrågorna, säger Anna-Karin.