Vad har eleverna på brickan?

Ynkligare portion är svårt att hitta. På hennes tallrik rullar tre ensamma kikärtor omkring. Raka motsatsen är hans tallrik med fiskpanetter och ett potatisberg som drunknar i sås. Ändå har de bägge sjundeklassarna en sak gemensamt: ingen av dem vet vad tallriksmodellen är. Vad spelar det då för roll att kommunens kostchef har näringsberäknat dagens lunch?

Den här frågeställningen blev upptakten till en c-uppsats av Maria Georgson och Teresa Brown vid institutionen för kostvetenskap på Uppsala universitet.

– Hittills har mycket fokus legat på matens kvalitet. Och visst är det viktigt att den är bra. Men för att äta hälsosamt måste man också ha kunskap om vad som är rätt, förklarar Maria Georgson.

För att ta reda på hur det ser ut i verkligheten av sig de bägge studenterna till en högstadieskola i en Stockholmsförort. I matsalen fångade Maria och Teresa in 78 elever i årskurs sju (46 flickor och 32 pojkar). Först fick de svara på en enkät och sedan fotograferades deras brickor med mat och dryck.

Fotona visar att majoriteten av pojkarna väljer mjölk till maten. Bland flickorna är det endast ett fåtal som har mjölk på brickan.

– Enkätsvaren vi fick var ganska nedslående. En enda svarade helt korrekt på vad tallriksmodellen innebär och den informationen hade hon fått hemifrån, berättar Teresa Brown. Överlag hade de dålig koll på näringsrekommendationerna.

Ändå säger läroplanen att elever efter genomgången grundskola ska ha grundläggande kunskaper om förutsättningar för att främja en god hälsa.

– Det visar att det brister någonstans. Vi tycker att man från tidig ålder ska få lära sig att äta rätt. Det måste påminnas och påminnas genom hela skoltiden. Att prata om det på en och annan hemkunskapslektion räcker inte, säger Maria Georgson.

Lite av allt

Tallriksmodellen visar på ett enkelt och tydligt sätt de rätta proportionerna mellan olika komponenter i en måltid. Den gäller för både barn och vuxna.

– Just för att den är så bildlig, enkel att komma ihåg, kan man ju jobba med den från lågstadiet. Det är bara att klippa och klistra och leka sig fram, föreslår Teresa Brown. Så här löd en av frågorna i enkäten: Anser du att du har tillräckligt med kunskap för att avgöra om du äter hälsosamt? Av 73 elever som svarade på frågan skrev 23 nej och 50 ja. Majoriteten av dem som svarade ja, angav att de hade fått denna kunskap hemifrån.

– Det finns ju flera studier som visar att elever som äter en bra lunch i skolan presterar studiemässigt bättre. Skolan borde därför ta ett större ansvar för att informera. Och för att budskapet ska bli likadant hemifrån, borde man prata om bra matvanor på föräldramöten, säger Teresa Brown.

Alltid äta gott

Hennes egen kärlek till mat tror hon beror på familjens tradition att alltid äta goda och mysiga middagar tillsammans. För Maria Georgson är maten viktig eftersom hon sportar mycket.

– Jag har på något vis alltid känt till att man ska äta mycket frukt och grönt. Men den kunskapen verkade det vara lite si och så med hos de elever vi frågade. Bara tre av 27 tallrikar som vi fotograferade innehöll grönsaker.

För att barnen ska få mer förståelse och respekt för kökspersonalens arbete är det bra att låta dem praktisera i köket på rullande schema, tipsar de bägge studenterna.

Deras examensarbete visar också att de som äter ”sämst” oftast dricker vatten till maten. Och följaktligen tar de som ligger närmast den rekommenderade portionen gärna ett glas mjölk.

– Om tjejen med ärtorna åtminstone hade druckit mjölk så hade hon ju fått i sig en hel del näringsämnen. Men det visste hon kanske inte...