Idrottande ungdomar vill ha frukt - men erbjuds godis
Stina Printz (februari 2008)
Varken Livsmedelsverket eller eleverna själva vill att godis, bullar och läsk ska säljas i skolans cafeteria. Ändå dominerar onyttigheterna på många gymnasieskolor.
Idrottande ungdomar förbrukar mycket energi och behöver äta flera mål om dagen. Eftersom de spenderar en stor del av sin dag i offentliga miljöer som skolor och idrottshallar är utbudet av nyttiga mellanmål på dessa ställen viktigt att se över.
Mitt examensarbete, som avslutade min livsmedelsagronomutbildning, hade därför som syfte att kartlägga utbudet av nyttiga mellanmål på skolor och idrottsanläggningar i Uppsala, samt ta reda på vad eleverna tycker borde säljas.
Jag har åkt runt till cafeterior i skolor och på idrottsanläggningar och studerat deras utbud, samt utfört en enkätundersökning på 200 idrottande elever i årskurs ett på gymnasiet.
Ingen skola följer Livsmedelsverkets riktlinjer
Livsmedelsverket har riktlinjer för vad som bör säljas i skolcafeterior och dessa förespråkar en satsning på nyckelhålsmärkta mjölkprodukter, flingor/gryn/müsli/bröd, smörgåsar med nyckelhålsmärkta pålägg, grönsaker och frukt.
Enligt Livsmedelsverket bör skolcafeterior inte sälja godis, glass, bakverk, söta drycker och snacks utan istället uppmuntra eleverna till en hälsosam livsstil.
Många gymnasieskolor har ett bra utbud av nyttiga mellanmål som yoghurt, smörgås och frukt till billiga priser i sin cafeteria men tyvärr så försvinner dessa i havet av godis, fikabröd och läsk.
Ingen av de kommunala gymnasieskolorna i Uppsala följde Livsmedelsverkets rekommendationer om att godis, glass, bakverk och söta drycker inte borde säljas i skolan. Kostekonomen på en av de besökta skolorna menar att eftersom många elever på gymnasieskolan är myndiga så måste de själva få avgöra vad de vill äta.
Dåliga frukostvanor
I min enkätundersökning svarade så många som 16 procent av eleverna att de aldrig eller endast 1-2 gånger per vecka äter frukost. En del tycker att det är svårt att äta någonting direkt när de vaknat. Därför är det viktigt att det finns något näringsriktigt alternativ när de kommer till skolan.
Enligt undersökningen brukar över 60 procent av eleverna köpa mellanmål i skolcafeterian eller på idrottsanläggningen vilket visar att utbudet i dessa miljöer är viktigt att se över.
Stor variation mellan olika idrottsanläggningar
Kartläggningen av idrottsanläggningar visade att utbudet av varierar väldigt mycket mellan olika anläggningar. En del har ett bra utbud med yoghurt, smörgåsar och frukt medan utbudet på andra ställen är under all kritik. Vissa idrottsanläggningar har ingen försäljning alls.
Priserna varierar också mycket mellan de olika anläggningarna. På ett av de besökta gymmen kostade en yoghurt 17 kr vilket kan tyckas vara i dyraste laget. På en annan anläggning fanns däremot en yoghurt eller en ostfralla till försäljning för 8 kr.
Dessa prisskillnader vittnar om att olika idrottsanläggningar riktar sig till olika åldersgrupper och har olika mål med sin försäljning. De flesta ungdomar betalar sitt eventuella mellanmål själv vilket gör att priset är en avgörande faktor för vad de äter.
De elever som besvarade enkäten fick svara på frågan vad de tycker är ett rimligt pris för ett nyttigt mellanmål. Det vanligaste svaret var 10-20 kr men det fanns även elever som svarade att de var beredda att betala mer än 40 kr för ett nyttigt mellanmål, vilket visar att de tycker att det är väldigt viktigt att de får i sig bra mat.
Eleverna tycker inte att godis och läsk hör hemma i skolan
Eleverna som deltog i enkätundersökningen efterfrågade ett större utbud av yoghurt, smörgåsar, frukt, mjölk, juice, sallader, protein- och energidrycker samt varm mat i skolcafeterian. Samtidigt tyckte närmare 40 procent att det inte borde säljas godis, bakverk och läsk på dessa ställen.
Detta tyder på att eleverna inte vill frestas att göra onyttiga måltidsval eftersom de vet att det är svårt att motstå.
Men vem är det då egentligen som tycker att godis hör hemma i skolan?
Livsmedelsverket riktlinjer pekar på att godis, bakverk och läsk inte hör hemma där och enligt denna undersökning tycker många elever likadant. De som ansvarar för utbudet i cafeterian delar uppenbarligen inte denna åsikt då dessa produkter finns i stora mängder.
Borde inte eleverna uppmuntras till en hälsosam livsstil, speciellt i skolan där de ska förberedas för vuxenlivet? Många, bland annat Nordiska Ministerrådet som i de nordiska näringsrekommendationerna framhåller att barn och ungdomar bör skyddas från en miljö där de uppmuntras att göra ohälsosamma val. Även allt fler skolor kommer till denna insikt.
