Kostchefer värnar om mat och mjölk i skolan
(september 2009)Kerstin Wikmar, leg. dietist på Mjölkfrämjandet
När kommunernas ekonomi försämras under lågkonjunkturen är det stor risk att skolor och barnomsorg drabbas av besparingar. Detta kan leda till att både maten och mjölken drabbas. Därför har Mjölkfrämjandet låtit göra en undersökning för att ta reda på hur landets kostchefer ser på detta.
Undersökningen visar att de ekonomiska förutsättningarna för skol- och förskolematen har försämrats i många kommuner det senaste året. Men resultatet är inte alarmerande. I nästan fyra av tio kommuner är de ekonomiska förutsättningarna oförändrade, och 15 procent av kostcheferna uppger till och med att förutsättningarna har förbättrats de senaste åren. Det är framför allt i de norrländska kommunerna som försämringarna är mer sällsynta. Och mjölkserveringen har hittills inte påverkats negativt av den rådande lågkonjunkturen.
Men kostcheferna är mer negativa när de blickar framåt. Sex av tio kostchefer tror att de ekonomiska förutsättningarna för skol- och förskolematen i deras kommun kommer att försämras kommande år.
Många kostchefer uppger att de skulle värna om mjölken i tider av nedskärning. En majoritet av alla svarande (53 procent) hävdar att mjölken är något av det sista de skulle dra ned på. Endast två procent menar att mjölken står överst på listan av sådant man skulle dra ned på.
Extra starkt verkar små kommuner värna om mjölken. Alarmerande nog är det ändå upp emot en tredjedel av kostcheferna som uppger att de ser en risk för att kommunerna kommer att införa mjölkfria dagar i förskolan eller skolan under kommande år.
Så är dock inte fallet i Norrland. Där tror nämligen förhållandevis många svarande att de kommer att slippa att införa mjölkfria dagar. Samtidigt är det en övertygande majoritet (85 procent) som hävdar att de kommer att kämpa för att freda mjölken även om kostverksamheten i övrigt kommer att drabbas av nedskärningar.
Resultatet stämmer
Eva Willén som är kostchef i Österåkers kommun i Stockholms län har fått ta del av resultaten från undersökningen och hon tycker resultatet stämmer mycket väl överens med hennes erfarenheter. Hon menar att både föräldrar och personal inom skola och förskola anser att mjölk är viktigt för barn och ungdomar. Utan lättmjölken är det svårt att uppnå rekommendationen vad gäller vitamin D, menar Eva. Hon berättar att det är av denna anledning som kommunen inte kommer att dra in på mjölken framöver. Samtidigt berättar Eva att efter flera år av tuffa besparingar är nu smärtgränsen nådd.
– Nu kan vi inte effektivisera mer, säger Eva Willén.
Enligt undersökningen verkar det som om kommunpolitikernas engagemang och intresse för skol- och förskolematen rent allmänt är störst i stora kommuner och mindre på landsbygden. Inte helt oväntat verkar politikerna ha ett större intresse och engagemang i skol- och förskolemat och mjölkservering i kommuner där det varit mycket uppmärksamhet och diskussion kring dessa frågor.
– För att säkerställa goda förutsättningar för bra mat i skola och förskola även i framtiden har vi sett till att kommunen antagit ett kostpolitiskt program, säger Eva Willén. Genom utbildning har dessutom kompetensen angående mat och näring ökat hos både personal och politiker.
Mjölkservering
I var fjärde kommun runt om i landet har man uppmärksammat och diskuterat mjölkserveringen under det senaste året.
I undersökningen framkommer att det upplevs som kontroversiellt och opinionsmässigt omöjligt att ta bort mjölken helt eller ens införa enstaka mjölkfria dagar. Det är särskilt föräldrarna som verkar reagera starkt på minsta tanke på att ta bort mjölken. Eller som en kostchef uttrycker det i undersökningen:
”För 18 år sedan kom vår dåvarande chef med ett förslag om färre dagar med mjölk på grund av besparingar. Han glömmer aldrig den tiden, det var det värsta han varit med om.”
